Georgetown, läxa och 300 kalorier

Igår var jag, Matilda och Robin nere I Georgetown och fotade och strosade. Vi gick bland annat in på Urban Outfitters och kollade läget. Där hittar man ALLTID snygga grejer, som klänningar, kjolar och prylar. Jag hittade en grej till min halloweenkostym, eller egentligen var det Matilda som hittade den men den är klockren. Imorgon ska jag vara en (trumvirvel)....... EN MISTEL!!!!!! Jag ska köpa den svarta coctailklänningen sen ha ett diadem med en mistel på mig. Idén är underbar, tack Matilda! Kära mamma och pappa jag ska inte kyssa första paddan jag ser, eller rättare sagt jag ska inte kyssa någon.
När vi ändå var nere i Georgetown så passade jag på att försöka göra min läxa men jag vet inte om det blev bra. Får se vad min lärare säger ikväll. Jag är jättenervös, förra gången funkade inte USB-minnet så idag ska jag vara bättre förberedd och ta med mig min Mac. Jag tycker fotokursen är rolig, men det är så förbannat svårt och jag känner mig som en total idiot när jag sitter där och fattar NOLL. Det är tur att jag har pappa över skype som kan förklara min läxa för mig. Förhoppningsvis så blir det snart bättre. 
Idag var jag tvungen att gå upp och ta ungarna till skolan, för min värdpappa skulle på ett möte. Jag gick upp efter en ytterligare apdålig natt. Jag sover knappt någonting just nu, kanske fyra timmar/natt. Jag anar att jag oroar mig för Chicago, jag oroar mig alltid inför jag ska ut och resa. Jag kom i alla fall upp och när jag kom hem från skolan så ställde jag mig på våran crosstrainer som vi har i källaren och körde järnet. Jag körde ett pass på 30 minuter, och brände 300 kalorier. Jag kan ju nämna att jag knappt kunde ta mig uppför trappan och jag kommer ha en grym träningsvärk imorgon. 

Känslan

Nu ska jag äntligen ta er med på min känsloresa som tog mig till ACDC-biljetterna.
Det tog mig 47 minuters samtal med min kära mamma att köpa biljetterna för jag var så osäker på vad allt betydde men nu är det äntligen klart. Enligt hemsidan så kommer biljetterna i brevlådan imorgon. Jenny och Matilda är överlyckliga! Det pirrar sådär härligt i magen, som det gör innan man ska gå på konsert. 
Jag ska tillägga att min mamma även övertalade mig att köpa en jättefin coctailklänning för 98 dollar. Min mamma är bra underbar mestadels. (Mamma ta inte det sista fel, men ibland pratar du bara fööör mycket och ställer lite vääääl många frågor). Men det är väl en mammas plikt eller?

Igår var jag ensam med ungarna för mina värdföräldrar var iväg på en välgörenhetsgala. Som jag skrev då så tog nästan ungarna kål på mitt sista tålamod för dagen. Med regn kommer solsken som tur är och solskenet var en muffin och två autografer.. Nämligen från Washington Redskins Quarterback Jason Cambell (nr 17) och Andre Carter (nr 99) som spelar defense. Jag är överlycklig! Fast jag tycker fortfarande Matildas signerade keps från Michael Phelps är lite häftigare faktiskt.. Men jag är överlycklig kan jag lova!

Pumkinparty, en 8:a-årings skor och en 13-årings byxor.

Herre satans jävlar, ungarna gör mig galen just nu!! Den yngsta slog mig precis med lera, den näst yngsta är jävligt högljudd och den äldsta sitter och sjunger med hennes Ipod högt och tydligt. Bara för man väljer att vara au pair i ett år så betyder inte det att man gillar ungarna 24/7. 
Nu har jag klagat färdigt över ungarna och ska komma till dagens ämne...

igår hade vi ett pumkinparty hemma hos mig. Hela kvarteret kom och alla skar ut sina pumpor, Robin och Matilda var också här. Jag var allt för upptagen så jag hann aldrig skära ut min pumpa men jag berömmer Robins egopumpa och Matildas Sverige-pumpa. Partyt var lyckat och jag hade kul, det var en massa god mat och en massa gosaker. Min värdmamma kom och frågade mig om jag kunde skära upp en cheescake. Jag svarade "Sure, it´s not that is difficult or anything." Jag kan ju säga att det skulle jag ALDRIG ha sagt. Den där jävla cheescaken ville absolut inte samma sak som jag. När den nästan var förstörd så kläckte Robin ur sig  "And you sad it wasn´t difficult." Man känner sig si sådär lagom smart i det ögonblicket. 
Matilda kom på att vi umgicks för mycket för det står exakt likadana saker i allas bloggar/resdagböcker. 

Utöver att ungarna gör mig galen just nu så är det ändå väldigt bra att bo i den här värdfamiljen. Jag får nämligen kläder och skor. Just nu har jag fått två par skor i storlek 39 av mitt yngsta värdbarn. Han har storlek 42 i skor!! Igår fick jag ett par byxor av mitt äldsta värdbarn. Hon har aldrig använt dom, byxorna är marinblå och har legat i hennes garderob i knappt ett år. Sitter perfekt!

Nu ska jag lägga mina skrikiga ungar.
Ajöken löken, good night, sleep tight.

Lite om mitt liv bilder i DC

Michael Phelps autograf


Mina vänner


Utan för Lincoln Memorial

Lite hit och lite dit men ändå så långt borta...

I fredags var jag på ett au pairmöte med Matildas grupp. Självklart hade min LCC inte hört talas om det mötet så jag var den enda där av min grupp. Sen visade det sig att Elin har blivit förflyttad till en annan LCC-grupp, så nu är vi bara två i min grupp. Känns väldigt nödvändigt... Aja, på au pairmötet så åkte vi till ett ställe där dom hade en massa pumpor och lite annat. Därifrån åkte vi på ett traktorflak rakt ut i skogen. Där hade dom lyst upp stället med lampor i träden och det fanns korv med bröd och lite annat. Det var väldigt mysig och jag träffade några roliga människor. Det är lite roligt, vi kommer hit och ska lära oss av nya kulturer och träffa en massa nya människor från andra länder. Men lik förbannat så går man och letar svenskar hela tiden. Det är samma sak när man kör bil, man kan inte låta bli att leta efter en VOLVO eller SAAB. När man väl hittar en blir man jätteglad och speciellt glad blir man när man hittar en äldre modell. Efter vårt pumpaletande och svenskletande stack vi hem till Matilda där vi spelade Guitarhero och kollade på Love actually. Eller kollade kanske var lite av en överdrift när alla mer eller mindre halvsov men det var mysigt i alla fall. 

Jag hade sett fram emot igår hela veckan för då skulle jag få sova. Jag hade planerat en riktig skön sovmorgon, men det kunde jag ju glömma. Jag vaknade i panik kl 8 av att brandalarmet gick på. Här i USA låter dom ca tio gånger högre än brandalarmen hemma. Självklart har jag en branddetektor i mitt rum, så jag tog på mig en tröja och gick ut genom min utedörr och upp på balkongen. Det visade sig att dom höll på att steka bacon, men mitt yngsta värdbarn ville inte ha fläkten på så han stängde av den. Jag kan ju säga att jag var inte jätteglad över det. Sen ska man ta och somna om, men det går inte när pulsen är uppe i 200 när man går och lägger sig igen. 
   Efter min apdåliga morgon så åkte jag, Matilda, Elin och Julianna till Dulles towncenter. Det är ett shoppingcenter, lite mindre än Tysons men ganska mysigt. Jag kände mig jättetråkig för jag var så trött, men det kommer fler gånger. 

Idag ska vi ha vårt pumkinparty hemma hos mig. Då kommer hela kvarteret med var sin pumpa sen sitter man och skär ut pumpor tillsammans. Eller ungarna gör det rättare sagt och vi "vuxna" hjälper till. 

Ha det bra hemma i svedala. Tjolahopp, tjolahej leverpastej

ACDC baby!!

Då är det äntligen klart! Tack vare min goa kompis Matilda från kalmar, men hon kommer inte från Kalmar. För i Kalmar finns det inga R så hon kommer från Kalmal. Vi ska gå och se ACDC!! Ja mitt kära folk, ni hörde rätt! Jag har äntligen hittat någon att gå med. Så nu sitter jag här framför datorn och ska försöka beskriva för er hur det känns att köpa biljetterna.

Ok, jag måste ha pengar på kontot först, jag återkommer med känslorna!

Glassen som visade sig vara en pizza

Jag och min värdmamma höll på att byta klädsel på en fåtölj här om dagen för hennes syster skulle komma på besök. Vi höll på att klura och fixa med den i säkert en timme, under den tiden hann jag kliva i något blött. Jag såg inte vad det var för det var under klädseln, men det kändes som smällt glass. Jag tänkte inte mer på det utan fortsatte att försöka hitta "höger arm" på fåtöljklädseln. När jag sen trampade i det-jag-trodde-var-glass tre gånger till så sa jag till min värdmamma att jag trodde att det var glass på heltäckningsmattan. Min värdmamma tittade på det och sa; "Nä, Jenny det där är inte glass. Det är spya." Jahaja, vad gör man nu då? Grips man av panik? Neeeej då.. Vill man ta i sina fötter som bara råkade inte ha några strumpor på sig? Neeeej då. Känner man sig som man själv ska spy? Jaaaaa då. 
   Min värdmamma å andra sidan, skrattade bara åt mig och tog fram skurtrasan och torkade upp den "smälta glassen". 

Så ni som tror att vara i staterna, bo i stora, fina amerikanska huset och köra stora, fina, amerikanska bilen är konstant underbart har FEL FEL FEL. Även stora landet Amerika har sina fläckar, och ibland ser dom ut som smällt glass. 

Välkommen till U-svängarnas hemland!

U-svängar är något man gör hela tiden här. Jag som aldrig har gjort en u-sväng i hela mitt liv blir självklart lite chockad. Förra helgen, när jag, Matilda och Elin åkte till IKEA förlorade jag min U-svängs oskuld. Enligt dom så körde jag lite för fort i kurvan men det gick bra. Ni förstår att här i USA så gör man det helt öppet på gatan. Helt sjukt!
   Jag har börjat plugga för körkortsprovet nu och det senaste låtsasprovet jag gjorde fick 100% rätt på båda kunskapsdelarna, så nu känner jag mig ganska redo att ta provet. Som min värdmamma sa idag, "Easy peasy japaneasy". Idag har jag spelat basket med Elin, Matilda, Juliana och en ny kille, Robin. Rättare sagt så spelade dom och jag fotade så jag skulle bli klar med min läxa någon gång. 

Jag är inne i någon sorts tröttperiod igen. Jag vet inte riktigt vad det är, men hur gått jag än sover om nätterna så är jag ändå trött. Jag tränar som vanligt men det verkar inte hjälpa, jag jobbade inte så mycket i helgen och jag har fått sovmorrnar.
   Jag har börjat tänka lite på vad jag önskar mig i julklapp, men jag har ingen aning. Kanske lite marabou och saltlakrits. Jag saknar vissa CD-skivor i för sig men  annars klarar jag mig bra. Min värdmamma frågade mig idag om jag skulle kunna tänka mig att förlänga ett halvår så jag kommer hem så jag kan börja studera. Självklar sa jag INTE jag utan att jag skulle tänka på saken. Jag har ju bara varit här i två månader...



Oooops, I did it again

Det var en fartfylld dag igår kan jag lova! Dagen började bra med att jag bakade svenska kanelbullar till ungarna. När jag skulle hämta mitt yngsta värdbarn från skolan så tog jag bilen för det regnade. Tur var väl det! När vi var på väg till bilen så snubblade jag a la hollywood-stilen. Pang på, landade på knäna och händerna, fick mitt yngsta värdbarn på mig. Det ska tilläggas att han väger 100 pounds också. Han kan ju skatta sig lycklig med tanke på att han landade på min mjuka rumpa. Jag klarade mig med ett skrapsår som täcker sig från knät och ner till vristen på vänster ben, plus ett större sår på höger knä och skrapade handflator. 

På kvällen åkte jag in till DC för att ha min första fotolektion. Det var väldigt intressant, fast jag var definitivt yngst i klassen på tio personer. Vi fick mycket och en ganska svår läxa, jag tänker inte gå in mer på vad för läxa vi fick för det tror jag ärligt talat att ni inte bryr er om. När jag hade klivit av metron så ringde min värdmamma mig och vägrade lägga på luren förrän jag hade satt mig i bilen, startat och låst dörren. Det känns verkligen bra att mina värdföräldrar bryr sig så mycket om mig. 
   På vägen hem så såg jag rådjur (som inte är ovanligt här). Det stod ett mitt i gatan så jag bromsade in och stannade och väntade på att rådjuret skulle springa av vägen. Jag började röra på mig när jag inte längre såg en skymt av det. Tror ni inte att det förbannade rådjuret kom springandes igen, rakt in i min bil? Jo självklart, dumma, korkade rådjur! Om du hade sprungit lite snabbare så hade jag fått en god middag idag. Det är den andra olyckan som har hänt mig när jag har kört min bil på två veckor!!

Jag kom precis hem från att ha ätit lunch med Elin på Tysons (shoppingcentret). Nu sitter jag och testar mina kunskaper inför körkortet och det är ju patetiskt lätt.

Lite bilder


Bright and shiny

Nämen god eftermiddag Svedala!

Här i DC är stämingen bra, vädret varmt och solen synlig. Idag hände något otroligt!! För det första, jag sov HELA natten! Och det händer inte ofta kan jag lova. För det andra, jag sprang i 30 minuter!! Ni ska då tänka på att min kondition var apdålig när jag åkte hit och jag har varit förkyld i tre veckor. För det tredje, Jag kände mig "bright and shiny" istället för "dark and twisted" som jag har känt mig hela förra veckan. 

Idag anmälde jag mig till en fotokurs som börjar på torsdag. Jag tror jag ska åka in till DC imorgon för att se vart det ligger. Jag var ledig i helgen, vilket var väldigt skönt i och med att jag jobbade hela förra helgen. Jag och Elin var inne i Georgetown i lördags och kollade runt. Det slutade med att vi tog en sväng förbi den svenska ambassaden. Det var trevligt och vi tog en fika där. På kvällen åkte vi hem till Matildas kompis i Great falls och hade filmkväll. Jag kom hem vid 3 på morgonen, men vi hade roligt. I söndags åkte jag, Elin och Matilda till Potomac Mills och IKEA. Matilda hittade paradiset, jag var lite trött och Elin hittade många kläder för sammanlagt 13 dollar. 
   Igår var det Columbus day, vilket är en helgdag så ungarna var lediga från skolan. Familjen bestämde sig för att åka upp till bergen och jag valde att stanna hemma och tvätta och ta det lugnt.

Så nu sitter jag här och ska snart gå upp och äta lunch, pasta med broccoli (för jag är ju bara sååååå nyttig). Jag har ju upptäckt att mina kärlekshantag har blivit lite föööör graciösa så nu är det slut på M&Ms och popcorn förutom på lördagar. 

Ha det bra, kram och klapp på stjärten

Confession

Ja, jag har snott mitt lilla slut på mitt förra inlägg av Matilda, min fyndiga vän. Så tycker ni det är fyndigt så kan ni kolla in hennes resedagbok på:
http://www.resdagboken.se/?documentId=3&userId=231100&section=journey&journeyId=310520 
 Den är väldigt fyndig och där kan ni läsa saker om mig också :)

Några kloka ord från Starbucks..

Efter mycket om och men så har jag kommit fram till att Starbucks är överskattat. Dock så har dom riktigt god varm choklad med massor av fett och kalorier. På muggarna har dom citat som olika personer har skrivit, dom kallar det "The way I see It". Idag kom min värdmamma hem med en mugg med ett riktigt bra citat på:
   "You can learn a lot more from listening than you can from talking. Find someone with whom you don´t agree in the slightest and ask them to axplain themselves at lenght. Then take a seat, shut your mouth, and don´t argue back. It´s physically impossible to listen with your mouth open."

Det var allt från ikväll, Good Night, Jeppe is going to bed.

Dansa ensam till tonerna av Dancing Queen

Jag har kommit fram till en sak. Här gör jag sådana saker som jag ALDRIG skulle göra hemma, till exempel att stå mitt en i en liten park och dansa till min tonerna av ABBA. Varför gjorde jag det kan man ju fråga sig? Ja inte vet jag, det bara hände. Jag tog min morgonpromendad och gick in i en park och min mp3-spelare började spela ABBA:s Dancing Queen. Jag fick lite sprutt i benen och innan jag hann reagera så stod jag ensam i parken och dansade.. Jag slutade ganska snart efter jag kom på det.

Igår kväll fick vi fisk till middag (läs detta noga mamma och pappa). Det var Mahti Mahti som min värdpappa tillagade tillsammans med buttersquash. Det är nu mina kära föräldrar ska läsa riktigt noggrant.. Det var nämligen gott! Det tror jag beror på att det inte är någon fiskig fisk. Och som min värdmamma sa "If it looks like a fish, smells like a fish, it´s not a real fish". 

Pussar till alla som förtjänar det (alltså dom som läser min blogg regelbundet). Till er andra sänder jag en kram.

Första resan, sockersug och kanelbullar

Idag har jag haft roligt med Matilda och Elin. Vi har varit hemma hos mig och bakat kanelbullar, vilket visade sig vara poppis hos ungarna så jag antar att det här inte var den enda gången jag gör kanelbullar här. Vi snackade om vår resa till Chicago som ska ske om en månad. Så nu gäller det för mig att spara pengar! Jag ska spara ca 100 dollar i veckan har jag räknat ut.

Det finns totalt fyra måsten den här månaden:
1. Plugga till körkortet
2. Ta körkortet
3. Köpa en kameraväska
4. Anmäla mig till en fotokurs

Jag fick reda på igår att jag är tvungen att ta körkortet inom 60 dagar från ankomstdatumet. Så nu gäller det att ligga i! 
Tyvärr är jag fortfarande förkyld och det verkar inte bli bättre så mina värdföräldrar tror att jag är allergisk. Jag vet inte vad jag ska tro, men jag fortsätter med min idé om att inte träna i alla fall. Jag blir så förbannad på det här landet! Eller kanske inte landet med mitt sockersug.. Det går aldrig ner, vad jag än gör så är jag alltid sugen på socker. Jag försöker att äta frukt eller dricka vatten istället men det är inte så förbannat lätt när jag vet vart vår 1 kg stora M&M-påse är i skafferiet. 

Nu ska jag återgå till att se till så ungarna sköter sig. 

Shopping och nobelmiddagen..

Det har varit full rulle från söndag till idag. I söndags åkte jag och Elin till Leesburg outlet och jag kan ju bara säga att Barkarby quality outlet kan slå sig i väggen. Jag "råkade" gå in i lite för många roliga affärer och handla liiiite för mycket. Eller vad är egentligen för mycket? Jag hade fortfarande över 100 dollar kvar när jag lämnade stället med en DKNY-väska, en plånbok från Calvin Klein, en redskinströja och en ny klocka. Vad kan jag säga? det var nödvändigt, och jag är stolt! 
   Jag unnade mig lite billigare nöjen på måndagen och tisdagen. I måndags var det min fotobuddy Matildas födelsedag, hon fyllde hela 20 år och fick inte gå på systemet. Hon fick trösta sig med att laga en riktigt god svensk middag istället. Igår var jag och Matilda i Great Falls Park och fotade lite och det var första gången jag verkligen provade min Canon. Jag är skitnöjd med resultatet och ska lägga upp lite bilder så snart som möjligt. 
Nu ska jag sticka och hämta ungarna från skolan. 

Hej och hopp

RSS 2.0