Jenny i världen

Det är en väldigt bra fråga. Jag började packa ner vinterkläderna igår och kom snabbt fram till att jag behöver en ny resväska. Det känns som det kommer att bli så svårt att packa allt. När jag packade hemma i Sverige (eller när mamma packade ÅT mig) så kunde man ju lämna grejer för man visste att man skulle komma tillbaka. Här så måste jag packa upp allt. Jag får ha två väskor, 23 kg var... Lycka till Jensan!

Fyra veckor kvar nu, inte mycket med tanke på att jag åker till San Diego på lördag. Jag pratade med mamma och pappa idag och mamma gav mig ett råd, ta lite i taget. Så jag började städa ur kontoret/garderoben lite idag. Jag vet att det är fyra veckor kvar, men med tanke på att jag kommer att befinna mig i San Diego en vecka och i The Outerbanx en vecka också så finns det inte mycket tid kvar. Bättre att börja nu så slipper jag stressa ännu mer i slutet. 

När jag in på gymmet på George Masons campus. Det var ett enda STORT rum fullt med vikter och viktmaskiner. Det roliga var att det var precis samma maskiner som på worldclass. Dom hade gynekologmaskinen, herre gud vad jag har saknat den. Allt var så perfekt, jag gick till benpressen och jag blev så glad när jag kunde ta 115 kg fortfarande. Jag har saknat viktträningen så mycket. Jag sitter nu på Panera och mina ben är som kokt spagetti. 

Ok, nu ska jag sluta tycka att glasögon är töntigt och fult. Jag har försökt hitta bågar som är diskreta, fram till mina senaste bågar. Dom är ganska diskreta men dom har ändå attityd. Sen skaffade jag mig ett till par, ett par plastbågar. Tadaaa, sjukt snygga och absolut inte diskreta. 

Ja, som ni vet så var ju jag i Florida i helgen. Vi var där för Christine hade en släktträff, hennes pappa är halvgrek så det var en massa greker där. Christines mamma gick runt med mig och presenterade mig inför hela tjocka släkten. Det var beachparty, poolparty, pizzaparty. Ja det var en jäkla massa partyn. Sista kvällen så satt jag, två av Chrsitines kusiner och Christines föräldrar. Klockan var vid 19-tiden på kvällen när Chrsitines pappa Jim ger mig ett stort glas Ouzo och säger välkommen till grekerna. Jag ska tillägga att jag skulle upp kl 4.30 nästa morgon och jag redan hade druckit två öl. Vad vill jag då säga? Jo att gå upp nästa morgon var inte lätt, att jobba med barn och vara lite småbakis är inte att rekommendera.

Jag grattar min älskade ascoola mamma idag för hon fyller år. Hon fyller inte bara år, hon fyller nämligen jämt 38 år.

Jag vaknade imorse vid sjubläcket av att ungarna inte kunde sluta hoppa ovanför mitt rum. Jag kände för första gången "Fasen va skönt det ska bli att komma hem". Imorgon åker jag till Florida, ska bli ganska skönt ändå. Mina nya glasögon har inte kommit än men jag tror dom kommer nästa vecka. Jag gav Lisa pengar för att köpa mina skinnstövlar.

Nu är klockan strax innan 10 här på morgonen och Ben befinner sig på sitt dagkollo. Vi åker ju till Florida igen nu på fredag och jag kommer inte kunna få någon "hel" dag ledig men jag kommer få halva dagen idag och halva imorgon. Visst är jag lite besviken, men samtidigt förstår jag att det går inte bara att splittra körningen mellan Mark och Christine. Han jobbar väldigt mycket och köra ut hit är inte så jobbigt. Jag lämnar av honom sen sätter jag mig på Panera i tre timmar med en kaffe och datorn. Det enda som skulle betyda något för mig är om jag skulle kunna få en sovmorgon, bara en. Då jag kunde sova till 10, det skulle verkligen betyda mycket.

Jag skrev ut några gamla högskoleprov idag efter jag fick reda på mitt antagningsbesked från Malmö. Ni som inte visste det, så är mina planer att börja plugga fred- och konfliktvetenskap i Malmö när jag kommer hem. Så typ två veckor efter jag har kommit hem så är det dags att skriva högskoleprovet och jag är mycket motiverad kan jag lova. 

Jag träffade en ny tjej idag, Lisa heter hon och kommer från Tyskland. Vi åkte ner till Eastern Market och Georgetown tillsammans. Vi hade jätteroligt, och jag känner att vi kommer nog komma bra överens och hon bor nära också.

För några månader sedan så frågade jag mig själv hur jag skulle överleva sommaren när ungarna är hemma hela tiden. Svaret är, jag överlever! Hur? Jo, dom har nämligen dagcamps, nästan alla ungar i USA har summpercamps. Detta innebär att ungarna är borta över dagen eller veckor i sträck. "The camps" kan ha olika teman, t.ex. Fotboll, simning etc. Just nu sitter jag på Panera bread (ett kafé/lunchhak) ute i Manassas (ca 40 min utanför Vienna). Jag har precis droppat Ben av på hans dagcamp som varar i tre timmar. Detta gör jag från måndag till fredag, sen kommer jag hem strax innan kl 13 och får då en paus i 1,5 timme. 

Ja då var det då USA:s stoltaste dag under året, eller ja nästan efter Super Bowl. Ja då var det dags att lämna The Keys, bilresan tillbaka till West palm beach gick bra och det var otroligt skönt att få mitt eget rum. Jag delade rum med Kate under tiden vi var i The keys. Ni som känner mig väl vet att jag behöver mitt utrymme och en vecka av att ha ca 20 min privatliv/dag är ganska tufft för mig. Det privatliv jag fick spenderade jag i duschen eller på toaletten. 

Ja, vi var ju då och snorklade och jag simmade ner några meter. Där såg jag en dykare så jag förskte flytta på mig, han såg dock inte mig så det slutade med att vi krockade. Det var jätteroligt att snorkla, jag såg massor av fiskar och annat på revet. Båten som vi åkte med hade ett nät som man kunde ligga på vid fören. Så jag la mig där och njöt av livet och jobbade på solbrännan. 

Vaknade på morgonen med huvudvärk och extremt trött. Vi stack först till Bhia Honda igen, det var nice och jag träffade en dansk familj där. Jag säger då det, Sverige kryper allt närmare och närmare. På eftermiddagen åkte jag till ett sköldpaddesjukhus. Det var jätteroligt och väldigt lärorikt. 

Jag är ju då den i familjen som fångat minst antalet fisk under mitt liv. Det var ju fram till den kvällen. För det första så träffade jag min andra blivande man, Jake, son till båtkaptenen. Han var en mycket trevlig 23-åring, Christine tyckte jag skulle ta hans nummer, men till vilken nytta då? Man kan alltid se och njuta hehe. Det slutade med att jag fångade 8 fiskar, varav jag behöll 5 av dom. 

Eller med andra ord Key West. 1982 så genomfördes det en liten "revolution" i Key West, dom sa att "Nej, vi vill inte vara en del av USA längre utan vi är nu fristående Conch Republic". Det höll i sig si sådär 8 timmar. Varje kväll vid solnedgången så hålls "The sunsetfestival". Där kan man se olika människor framföra deras tricks, min favorit var en svart man som hade en ganska stor mun. Han sa bland annat saker som:

Vi åkte till en strand som heter Bhia honda. Det var där jag hittade paradiset! Jag stack ut och snorklade lite och såg bland annat en stingrocka. 

När jag ut på bryggan på morgonen strax efter 7 så såg jag något roligt, nämligen en haj. Det var en revhaj som jag döpte till Barney. 

Ja, det började ju med att jag somnade vid 4 på morgonen och sov i ca 1,5 timme för att sedan vakna 5 min innan vi skulle åka till flygplatsen och jag hade inte packat klart eller någonting. Efter mycket om och men så kom vi iväg och landade vid 12-tiden i West palm beach. Därifrån hyrde vi en bil och körde 4 timmar ner till Florida Keys. För att klara av den resan så var jag tvungen att dricka 2 STORA kaffekoppar med vanligt kaffe blandat med espresso. Det var då jag kom på att kaffe är mycket mer urindrivande än öl.